Ockerränta och räntetak – vad får ett lån kosta 2026?

Kort svar: vad gäller hösten 2026?

En kreditgivare får inte ta ut högre kreditränta eller dröjsmålsränta än referensräntan plus 20 procentenheter. Riksbanken har fastställt referensräntan till 2,00 procent för perioden 1 juli–31 december 2026. Räntetaket är därmed 22,00 procent per år under den perioden.

Dessutom finns ett kostnadstak: ränta och avgifter får sammanlagt aldrig överstiga det belopp du lånat. Avgiften för att lägga upp en kredit får vara högst en procent av prisbasbeloppet, vilket motsvarar 592 kronor för avtal som ingås under 2026.

• Räntetak: referensräntan + 20 procentenheter (22,00 procent per år, juli–december 2026).
• Kostnadstak: ränta och avgifter får tillsammans inte överstiga kreditbeloppet.
• Uppläggningsavgift: högst 1 procent av prisbasbeloppet (592 kronor under 2026).
• Reglerna gäller krediter som företag lämnar till konsumenter, utom bostadskrediter.

Vad betyder ockerränta?

Ockerränta används ofta i vardagligt tal om en orimligt hög ränta. Juridiskt finns brottet ocker i 9 kap. 5 § brottsbalken. Det har två former. Den första gäller den som vid ett avtal utnyttjar någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning för att skaffa sig en förmån som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.

Den andra formen gäller den som vid kreditgivning i näringsverksamhet, eller i annan verksamhet som bedrivs vanemässigt eller i större omfattning, tar ut ränta eller annan ekonomisk förmån som står i uppenbart missförhållande till motprestationen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. För grovt ocker är straffet fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lagtexten anger ingen fast procentsats. Om något är ocker avgörs av domstol utifrån omständigheterna. Räntetaket i konsumentkreditlagen och brottet ocker är alltså två olika regelverk: det ena sätter en exakt gräns för krediter till konsumenter, det andra är en straffbestämmelse för uppenbart orimliga villkor.

Så fungerar räntetaket

Räntetaket bygger på referensräntan enligt 9 § räntelagen. Riksbanken fastställer den för varje kalenderhalvår. Lagen hänvisar till den vid varje tid gällande referensräntan, så taket ändras när en ny referensränta fastställs vid halvårsskiftet.

Taket gäller både den ordinarie krediträntan och dröjsmålsräntan om du betalar för sent. Avgifter omfattas inte av räntetaket, men de räknas in i kostnadstaket.

• Omfattas: till exempel privatlån, samlingslån, kontokrediter, kreditkort och kortfristiga lån från företag.
• Undantag: bostadskrediter, till exempel bolån.
• Utanför konsumentkreditlagen: lån mellan privatpersoner, till exempel från en vän. Där gäller inte räntetaket, men brottsbalkens regler om ocker kan fortfarande bli aktuella.

Kostnadstaket: aldrig mer än lånebeloppet

Kostnadstaket innebär att de totala kostnaderna för en kredit inte får överstiga kreditbeloppet. I kostnaderna räknas kreditkostnader som ränta och avgifter, dröjsmålsränta och ersättning för inkassokostnader. Konsumentverkets exempel: lånar du 10 000 kronor får företaget aldrig ta ut mer än 10 000 kronor i ränta och avgifter.

För en kontokredit beräknas taket på varje enskilt uttag i stället för på hela kreditgränsen. Om samma kreditgivare, eller någon som står den nära, ger dig en ny kredit som löser en befintlig, räknas kostnaderna för den gamla krediten in i taket för den nya. Det ska förhindra att taket kringgås genom upprepade omlån.

• Kostnadstaket gäller inte bostadskrediter.
• Det gäller inte heller en kontokredit som huvudsakligen används för kreditköp, eller kreditköp där kreditbeloppet är högst 2 procent av prisbasbeloppet (1 184 kronor under 2026).
• Uppläggningsavgiften har ett eget tak: högst 1 procent av prisbasbeloppet när avtalet ingås.

Därför kan den effektiva räntan vara högre än 22 procent

Räntetaket gäller krediträntan per år. Den effektiva räntan räknar även in avgifter, till exempel uppläggnings- och aviavgifter. När avgifterna fördelas på ett litet belopp eller en kort löptid kan den effektiva räntan därför bli betydligt högre än 22 procent, utan att räntetaket har överskridits.

Ett exempel: på ett lån på 10 000 kronor med 22 procents kreditränta blir räntan ungefär 183 kronor första månaden. Kommer det till en uppläggningsavgift och månatliga aviavgifter stiger den totala kostnaden. Kostnadstaket sätter ändå en yttersta gräns: ränta och avgifter får aldrig bli mer än 10 000 kronor.

Högkostnadskrediter och taket på 40 procentenheter – det som gällde förut

Före den 1 mars 2025 fanns särskilda regler för så kallade högkostnadskrediter. För dem fick kreditränta och dröjsmålsränta inte överstiga referensräntan plus 40 procentenheter. Riksdagen beslutade i november 2024 att sänka taket till 20 procentenheter och att låta det gälla nästan alla konsumentkrediter. Ändringarna trädde i kraft den 1 mars 2025, och begreppet högkostnadskredit försvann ur konsumentkreditlagen.

De nya reglerna gäller kreditavtal som ingåtts från och med den 1 mars 2025. För avtal som ingicks före dess gäller i huvudsak de tidigare reglerna. Många webbplatser beskriver fortfarande det gamla taket på 40 procentenheter, så kontrollera alltid vilket datum en uppgift gäller.

Ny konsumentkreditlag från 20 november 2026

Den 20 november 2026 ersätts konsumentkreditlagen (2010:1846) av en ny konsumentkreditlag (2026:1011), som genomför EU:s nya konsumentkreditdirektiv. Räntetaket, kostnadstaket och taket för uppläggningsavgifter finns kvar med samma nivåer i 4 kap. 4–6 §§ i den nya lagen.

Den gamla lagen fortsätter att gälla för kreditavtal som ingåtts före den 20 november 2026, med vissa undantag för krediter som löper tills vidare. För dig som konsument innebär bytet alltså ingen höjning av taken.

Om du misstänker att en kredit är för dyr

Konsumentkreditlagen är tvingande till konsumentens fördel. Ett avtalsvillkor som är sämre för dig än vad lagen tillåter gäller inte mot dig. Börja med att jämföra ditt avtal med de tak som gällde när avtalet ingicks.

Konsumentverket är tillsynsmyndighet för konsumentkrediter. Om ekonomin redan är pressad kan kommunens budget- och skuldrådgivning hjälpa dig kostnadsfritt med en översikt och kontakter med kreditgivare.

• Kontrollera krediträntan och dröjsmålsräntan i avtalet mot det räntetak som gällde.
• Summera ränta och avgifter du betalat och jämför med kreditbeloppet.
• Kontakta kreditgivaren skriftligt och spara kopior på avtal och betalningar.
• Kontrollera i Finansinspektionens företagsregister att långivaren har tillstånd.
• Vid misstanke om brott, till exempel ocker eller lån från någon utan tillstånd, kan du göra en polisanmälan.

Vanliga frågor